Historik

Alfhild Agrell-sällskapet

SÄLLSKAPETS HISTORIK:

Upprinnelsen till Alfhild Agrell-sällskapet

 

 

 

 

På Sambiblioteket i Härnösand finns det en Alfhild Agrellsal, men för det stora flertalet har nog den Alfhild som i början av oktober 2011 fick ge namn åt den nya föreläsningssalen varit en helt okänd person. En som däremot kände till henne mycket väl var professor Ingeborg Nordin Hennel, som skrivit ett par artiklar om henne i Nordisk Kvinnolitteratur, band II, och vars monografi Alfhild Agrell: Dömd och glömd. En studie i Alfhild Agrells liv och dikt gavs ut redan 1981.

 

När Agrells namn aktualiserades på Sambiblioteket 2011 hade det sedan några år tillbaka börjat dyka upp även i andra sammanhang. Inom ramen för Riksteaterns Spetsprojekt, ett teaterprojekt med syfte att lyfta fram äldre, delvis bortglömda kvinnliga dramatiker, sattes Alfhild Agrells drama Räddad (1882) upp på Östgötateatern 2007 i regi av Jenny Andreasson. Östgötateatern och Riksteatern instiftade också ett Alfhildpris som delades ut 2008-2010 och som syftade till att stimulera nutida dramatik som verkar i Alfhild Agrells anda ”och därmed synliggör ett kvinnligt perspektiv på allmänmänskliga frågor”.

Östgötateaterns uppsättning av pjäsen Räddad hade stor framgång och turnerade sedan för utsålda hus i övriga Sverige under våren 2008, och Maria Lycken och Margareta Bergvall m.fl. från Härnösand såg den under turnén. I biljettpriset ingick en nyutgåva av Räddad, utgiven av det lilla kvinnoförlaget Rosenlarv. Det visade sig så småningom att det fanns ett växande intresse för Alfhild Agrell på flera olika håll i Härnösand – sådant sprids ju med mun-mot-mun-metoden i en liten stad. Här fanns en kvinnogrupp, bestående av Doris Dahlin, Barbro Ekevärn, Birgitta Holmgren-Wallin, Berit Lindberg, Anna-Lena Lundblad och Sigrid Norrbin, som hade läst pjäsen Räddad i sin bokcirkel och som i samband med det beslöt att ta hand om Alfhild Agrells bortglömda och förfallna gravplats på Säbrå kyrkogård utanför Härnösand. Länsmuseet Murberget utsåg kvinnorna i gruppen till faddrar för graven, som sedan dess omsorgsfullt vårdas av dem.

 

Den här gruppen hade också kontakt med en iransk kvinna i Malmö, Farrah Mustajärvi, som kommit som ung flykting från Iran till Sverige. När hon tyckte att hon hade lärt sig tillräckligt mycket svenska för att kunna läsa svensk skönlitteratur upptäckte hon på egen hand Alfhild Agrell och blev så tagen av författarinnan och hennes radikala och kvinnoengagerade bud-skap att hon trots svårigheterna med det lite ålderdomliga språket översatte pjäsen Räddad till sitt eget modersmål farsi. Den finns också utgiven på farsi i en liten upplaga. Det är ganska märkligt att tänka sig att det i dag sitter kvinnor inte bara här i Sverige utan också i Iran och läser ett svenskt drama från 1880-talet, skrivet av en kvinna.

 

Även på Länsbiblioteket i Västernorrland hade det funnits ett intresse för Agrell. I samband med en kartläggning av författare med anknytning till Medelpad och Ångermanland hade Isabella Josefsson skrivit en lång artikel om Alfhild Agrell med fakta om författarinnan, med citat ur vissa verk och en bibliografi. Länsmuseet Murberget uppvisade ett likartat engagemang. Där hade man bland annat studerat hennes författarskap i ett projekt om citat från olika ångermanländska författare. Och på Institutionen för humaniora vid Mittuniversitetet hade litteraturvetare också intresserat sig för Agrell inom ramen för studier av regionala författare.

 

Det försiggick alltså redan en hel del verksamhet som innefattade Alfhild Agrell. Men en av orsakerna till att intresset för henne vaknade till liv med en sådan kraft var utan tvekan den heldag i april 2011, då de litterära sällskapen i Västernorrland deltog med föredrag om sina respektive författare. Programmet hade rubriken Sällskapsmöten i Härnösand och det hela ägde rum på Sambiblioteket i DELS´regi ( DELS =De Litterära Sällskapens Samarbetsnämnd). Det första föredraget hölls av Ingeborg Nordin Hennel, som egentligen var inbjuden att tala om Olof Högberg, men som i stället hade valt att berätta om Agrell under rubriken Alfhild Agrell, kvinnlig författare bland många manliga. Det var en verklig upplevelse för den intresserade publiken att få höra om denna märkliga och oförtjänt bortglömda författarinna. Moderator för programmet var Eva Söderberg, lektor i litteraturvetenskap på Institutionen för humaniora vid Mittuniversitetet. Bland de många åhörarna fanns också Lena Gedin och efter mötets slut konstaterade både hon och Eva Söderberg (utan någon större förvåning) att det bland de elva litterära sällskapen fanns tio stycken ägnade åt manliga författare och ett enda ägnat åt en kvinnlig författare, nämligen Laura Fittinghoff-sällskapet. Redan då väcktes alltså tanken på åtminstone ett kvinnligt författarsällskap till.

I det nya sällskapets inledande skede under 2012 hade Eva Söderberg en samordnande funktion och fångade upp alla de olika trådar som ledde till Alfhild Agrell. Hon var bland annat medlem i Petrea, en kvinnoläsecirkel med gamla anor och med rötter i Fredrika Bremerförbundet. Lena Gedin som också var medlem, hade berättat om Agrell i cirkeln och man planerade att läsa hela dramat Räddad där. Anna-Lena Lundblad från gravgruppen som också gärna ville lyfta fram Agrells författarskap meddelade Eva Söderberg att Farrah Mustajärvi skulle komma till Härnösand en vecka i juni 2012 och föreslog att alla som kunde tänkas vara intresserade av ett framtida Alfhild Agrell-sällskap skulle samlas vid en lunch på Sambiblioteket. Eva mejlade då till olika personer med anknytning till Agrell på Länsbiblio-teket, Länsmuseet och Mittuniversitetet, vidare till kvinnogruppen som vårdade graven och till alla Petreorna (ett femtontal) och ytterligare några läsecirkeldeltagare. Hon föreslog en lunchträff på Café Samba på Sambiblioteket den 19 juni.

 

En ganska stor skara infann sig på Café Samba den aktuella dagen, och efter lunchen samlades fjorton intresserade kvinnor till ett improviserat möte i ett närliggande rum, där de i entusiastisk anda beslöt att bilda en religiöst och politiskt obunden ideell förening, vars främsta syfte skulle vara att sprida kunskap om Agrells liv och verk och stimulera den fortsatta forskningen om henne. En interimstyrelse tillsattes som skulle verka fram till det första årsmötet i början på följande år (med Eva Proffe som ordförande, Birgitta Holmgren-Wallin som vice ordförande, Gun Rooswall Persson som sekreterare, Anna-Lena Lundblad som kassör samt fyra övriga styrelseledamöter och Eva Söderberg som adjungerad ledamot).

Så kom det sig alltså att Alfhild Agrell-sällskapet bildades den 19 juni 2012 i Härnösand, med önskan och hopp om att kunna återuppväcka intresset för en på sin tid ytterst framgångsrik och radikal kvinnlig dramatiker och mångsidig berättarbegåvning som alltför länge befunnit sig i skuggorna. Att sällskapet bildades just i Härnösand känns ju också helt naturligt med tanke på att det var Alfhild Agrells födelse- och uppväxtstad och det var här och i det omgivande landskapet som hon hade sina rötter.

 

Eva Söderberg/Lena Gedin

 

" Man måste sätta in sitt intresse, sitt lif, sitt blod i den tid som är för

att kunna verka för den tid som kommer, och visst är att utan entusiaster, utan sådana som tro för mycket, som begär allt, som hoppas allt, som ser stjärnor där andra bara ser fläckar, kommer man ingen vart"

 

Aktuellt sommar 2017

 

Ingeborg Nordin Hennel är död.

 

Vi var en skara entusiaster som hade samlats på Härnösands bibliotek en försommardag 2012 för att bilda Alfhild Agrell-sällskapet. Då förstod vi ännu inte riktigt att vi saknade en gedigen biografi om henne. Men Ingeborg Nordin Hennel hade redan sedan länge forskat om Alfhild Agrells liv och gärning, och 2014 utkom hennes Alfhild Agrell: rebell, humorist, berättare, innehållsrik, vacker – och prisbelönt av Samfundet De Nio.

 

Nu finns Ingeborg inte längre bland oss. Men medan hon levde uppmuntrade hon ivrigt Alfhild Agrell-sällskapets energiska strävan att återuppväcka författarinnan ur den oskäliga glömskan. Vi är Ingeborg innerligt tacksamma att hon gav oss fördjupade kunskaper och insikter om Alfhild Agrell och hennes väl förtjänta plats i vår litteraturhistoria.

 

Läs vidare: www.atriumforlag.se/forfattare/hennel.htm

 

 

Agrellår 2018 planeras!

 

Just nu förbereder vi oss för ett Alfhild Agrell-år som kommer att firas 2018. Mer information kommer här på hemsidan framöver.

 

 

 

Agrell får egen plats i Härnösand

 

Härnösands kommunfullmäktige har beslutat att namnge en plats i Härnösand till Alfhild Agrells minne.

 

Läs mer här: www.harnosand.se/agrellsplats

 

Eller läs reportaget i Volym

 

Det har också fattats beslut om att platsen ska få en digital utsmyckning värd en halv miljon!

 

Läs mer om detta i Allehanda

 

 

Agrell-sällskapet medvekar i

Stenstansdagarna i Sundsvall

 

Den 16 september medverkar vi i Sundsvalls egen historiska stadsfest.

 

Sällskapet berättar om Agrells författarskap och liv med särskilt fokus på hennes tid i Sundsvall. Den korta novellen sorg högläses sedan och därefter framför dansaren Elin Kristoffersson en egenskriven koreografi utifrån novellen.

 

Tid: 15.00

Plats: Kulturmagasinets programsal

 

Månadens citat

 

“Kärleken är sådan; den bjuder det bästa av livet, men den bjuder aldrig två gånger av samma rätt”

 

Nordanfrån, 1898

 

 

 

Klicka på bilderna för att förstora